Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Andra fästingburna sjukdomar

Det finns också en mängd andra fästingburna sjukdomar, som Erlichios eller fästingfeber, Harpest och Babesios. Det lär även finnas fästingburen tyfus.
Gabriella Westberg Publicerad

För några år sedan larmade kvällstidningarna också om den nya fästingen som kom österifrån, via Finland – taigafästingen, som sprider RSSE, Russian spring summer encephalitis, en slags extra allvarlig form av TBE som ger svår hjärnhinneinflammation.

Erlichios är en bakteriesjukdom som angriper vissa ”nyckelceller” i infektionsförsvaret. Den är vanligare hos djur än hos människor, men förekommer i två former som kan drabba människor: monocytär och granulocytär, beroende på vilka celler som infekteras.

Den monocytära formen har aldrig upptäckts i Sverige varken hos djur eller människa, men den granulocytära formen av erlichios har diagnostiserats på såväl hund, häst, katt och människa.

Många av de som smittats känner inga symptom alls, medan andra får feber, huvudvärk, muskel-, ledvärk och illamående. Några enstaka drabbas av lunginflammation, andningsbesvär och njursvikt. Dödsfall förekommer. Men Erlichios är en bakterie, och det fina med bakteriesjukdomar är att de till skillnad från virus kan behandlas med antibiotika.

Rickettsia är en av de tre vanligaste fästingburna smittorna (dock inte så vanlig som borrelia eller ens TBE) som kan ge upphov till olika typer av tyfus och så kallad Q-feber hos människor. Inkubationstiden är som regel en vecka.

Efter att fästingen bitit sig fast sprids rikettsierna till blodet varpå den drabbade insjuknar i hög feber följt av huvud- och muskelvärk. Ofta uppstår en blå-röd rodnad eller en svart krusta vid bettet. Hos ungefär hälften av de som drabbas uppstår också finprickiga utslag över hela kroppen.

Sjukdomsförloppet varar i ett par veckor, men bland de som drabbats är det inte ovanligt med komplikationer som njursvikt, blodpropp, lunginflammation och smittan kan även ge långvarig muskelvärk och trötthet. Sjukdomen kan behandlas med antibiotika. Dödlighet utan behandling varierar från 10 till 40 procent.

Harpest eller tularemi är också en bakterieorsakad sjukdom som sprids mellan djur och insekter till människor. Förr var harpesten vanligast i Norrland, men på senare tid har den spridit sig också över Götaland och Svealand.

Symptomen är akuta med hög feber, huvudvärk och illamående. Lymfknutorna närmast bettet svullnar och ömmar. Harpest kan också smitta via luftvägarna vilket då leder till lunginflammation. Sjukdomen behandlas med antibiotika. Dödsfall på grund av harpest är ovanliga.

Babesios, eller piroplasmos, är en malarialiknande parasit som är vanlig bland kor och får i södra och mellersta Sverige och som kan föras över till människor via fästingbett. Det är en sällsynt sjukdom bland människor - men som kan vara dödlig. Nästan alla som drabbas saknar mjälte.

Det finns inget vaccin mot babesios, men den kan behandlas med vissa antibiotika. Symptomen är influensaliknande med feber, frossa, muskelvärk och ibland även gulsot.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Ny forskning: automatkaffe är onyttigt

Brukar du svära över blaskigt automatkaffe? Nu får du en till anledning: det är onyttigare än kaffet du brygger hemma. Det visar en ny studie.
Noa Söderberg Publicerad 31 mars 2025, kl 06:00
Studie från Uppsala universitet: Automatkaffe kan påverka blodfetter och öka risken för hjärt-kärlsjukdom.
Studie från Uppsala universitet: Automatkaffe kan påverka blodfetter och öka risken för hjärt-kärlsjukdom. Foto: Jessica Gow/TT.

Forskarna har jämfört automatkaffe med sådant som bryggts i perkolator, espressomaskin, kaffepress, vanlig hemmabryggare och på spisen. Resultatet: maskinerna vi har på jobbet ger kaffe som är sämre för kroppens kolesterolvärden.

– Med tanke på hur mycket kaffe som dricks på svenska arbetsplatser ville vi ta reda på hur halten av kolesterolhöjande ämnen ser ut i det kaffet. Vi har undersökt fjorton maskiner och kunde se att halterna är mycket högre än i vanligt bryggkaffe, säger David Iggman, docent och forskare vid Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap vid Uppsala universitet, i ett pressmeddelande.

Filtret avgör hur nyttigt kaffet är

Det rör sig om ämnena cafestol och kahweol, som är naturligt förekommande i kaffe oavsett bryggmetod. Men halterna är alltså mycket högre i automatkaffe än exempelvis bryggkaffe, eftersom ett kaffefilter fångar upp ämnena.

Sedan tidigare är det känt att kokkaffe innehåller höga halter av de kolesterolhöjande ämnena. Därför har de nordiska länderna näringslivsrekommendationer om att dra ner på, eller helt utesluta, kokkaffe.

Automatkaffe kan påverka blodfetter

Forskarna har åkt till olika arbetsplatser och testat totalt fjorton kaffeautomater. Mätvärdena skilde sig åt beroende på modell och testtillfälle. Den vanligaste typen av automat är också den som ger högst nivå av kolesterolhöjande ämnen, enligt forskarna.

Espressokaffe innehöll också höga halter av ämnena vid vissa provtillfällen, men svaren skilde sig kraftigt åt.

– Större delen av kaffeproverna innehöll nivåer som kan tänkas påverka kaffedrickarnas blodfetter och framtida risk för hjärt-kärlsjukdom. För storkonsumenter som dricker kaffe varje dag, är det tydligt att bryggkaffe eller annat välfiltrerat kaffe är att föredra, säger David Iggman.

Samtidigt betonar han att det krävs en kontrollerad studie för att ta reda på exakt hur en människas blodfetter påverkas av att dricka just automatkaffe.