Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

3 av 4 osäkra på framtida jobbchanser

Hur påverkar teknikutvecklingen ditt jobb? Endast en av fyra arbetstagare är säkra på att den kompetens de har kommer att behövas i framtiden, visar en undersökning från Futurion.
Lina Björk Publicerad
1STunningArt/Colourbox
Kommer din kompetens vara attraktiv på framtidens arbetsmarknad? 1STunningArt/Colourbox

I framtiden kommer vissa jobb att försvinna och andra jobb förändras och kräva nya kunskaper och färdigheter. För att uppskatta hur många anställda som saknar den kompetensen framöver har tankesmedjan Futurion tagit fram ett index där deltagarna har fått uppskatta hur attraktiva de är på arbetsmarknaden.

Svaren visar att det kommer att finnas en del utmaningar. Av de svarande uppger 14 procent att de skulle ha svårt att hitta ett jobb med samma lön om de skulle bli av med sitt nuvarande. 60 procent befinner sig i ett mellanläge och är osäkra på hur de står sig i konkurrensen på arbetsmarknaden. Sammanlagt är det runt 700 000 anställda som känner sig hotade av teknikskiftet. Endast 26 procent säger att de känner sig trygga med att hitta ett nytt likvärdigt jobb.

Läs mer: Framtidens jobb - och så hög lön får du

De som känner sig mest hotade på arbetsmarknaden är bland annat äldre (personer över 55 år) och personer som saknar högskoleutbildning. Fler än snittet arbetar inom LO-kollektivet, medan det inom TCO:s medlemmar är mer jämnt fördelat.

Mest säkra på arbetsmarknad känner sig de som har en bra bit kvar till pensionen och de som har högskoleutbildning.

Läs mer: Kompetensbristen ett hot mot välfärden

FIX-index

Undersökningen, som Futurion har genomfört i samarbete med Novus, utgår från 1 034 intervjuer av människor i arbetsför ålder (18-65 år). Resultatet ger ett Framtidssäkringsindex-värde, på mellan 0 och 100 för varje svarsperson. Ett högt FIX-värde innebär att du upplever dig framtidssäkrad. Det genomsnittliga FIX-värdet för den svenska allmänheten är 68.

Tankesmedjan Futurion ägs av Tjänstemännens Centralorganisation (TCO) och dess medlemsförbund.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Efter fängelsedomen: ”Systemet fortsätter att bestraffa mig”

Goled Raabi begick ett brott för 14 år sedan. Trots att han sedan länge lever ett skötsamt liv hindrar fängelsedomen honom fortfarande på arbetsmarknaden. Nu hoppas han att EU-domstolen ger honom upprättelse.
David Österberg Publicerad 17 februari 2026, kl 06:01
Goled Raabi sitter i en trappa utomhus. Han har avtjänat ett fängelsestraff och driver nu en rättsprocess om publicering av brottsdomar på sajter som Lexbase.
Goled Raabi lämnade kriminaliteten för många år sedan. Trots det orsakar hans gamla fängelsedom fortfarande problem när han söker jobb. Nu hoppas han att EU-domstolen ska hjälpa honom. Anders Warne

Som ung vuxen hamnade Goled Raabi i kriminalitet och dömdes 2011 till fängelse. När han frigavs 2012 fattade han beslutet att förändra sitt liv.

– Jag skakade hand med anstaltschefen och lovade att ta fullt ansvar för min framtid.

Det gjorde han också. I dag har Goled Raabi flera yrkeskompetenser, bland annat inom it. Men trots att han numera lever ett ordnat liv möter han återkommande hinder på arbetsmarknaden. Anledningen är söktjänster som Lexbase och Krimfup. Via dem kan vem som helst mot betalning få tillgång till uppgifter om domar, åtal och tvister.

– Det här visar att dagens kriminalpolitik är trasig. Straffet tar slut, men systemet fortsätter bestraffa människor och försvårar återanpassning till arbetslivet, säger Goled Raabi.

Gallrad ur belastningsregistret – men kvar på nätet

Goled Raabis straff är nu bortgallrat från belastningsregistret. För några år sedan begärde han att också Lexbase skulle ta bort uppgifterna om honom. När företaget vägrade beslutade han sig för att gå till domstol. Processen har han drivit själv, utan advokat, samtidigt som han studerar.

Målet ligger nu vilande i tingsrätten i väntan på ett förhandsavgörande från EU-domstolen. Avgörandet kommer troligen de närmaste månaderna.

Domstolen ska ta ställning till om den svenska ordningen – där företag med utgivningsbevis kan publicera omfattande personuppgifter om brott – är förenlig med EU:s dataskyddsförordning GDPR. En central fråga är om verksamheten verkligen kan betraktas som journalistik.

– Journalistisk verksamhet bygger på ansvar, etik och proportionalitet. Här handlar det om kommersiell masspublicering av känsliga personuppgifter utan individuell prövning, säger Goled Raabi.

EU-domstolen prövar svensk ordning mot GDPR

EU:s generaladvokat Maciej Szpunar har nyligen lämnat ett yttrande där han ifrågasätter om medlemsstater får tillåta sådan publicering av känsliga uppgifter om privatpersoner. Enligt honom strider det svenska systemet mot GDPR:s grundläggande skydd för den personliga integriteten.

Domstolen är inte formellt bunden av generaladvokatens yttranden, men följer dem ofta.

– För mig handlar det här inte bara om min egen situation, utan om rättssäkerhet och hur kriminalpolitiken fungerar. Om staten menar allvar med rehabilitering kan man inte samtidigt tillåta system som motverkar återanpassning, säger Goled Raabi.

I dag är han arbetslös och studerar med studiemedel.

Tycker du att alla bakgrundskontroller ska förbjudas?

– Nej. För vissa yrken, till exempel inom skola och omsorg, är bakgrundskontroller nödvändiga. Men för de flesta arbeten är de varken proportionerliga eller relevanta.

– I Sverige finns provanställning just för att arbetsgivare ska kunna bedöma människor utifrån hur de fungerar i dag, inte utifrån vad de gjorde för tio eller femton år sedan. I dag sållas man bort redan innan man fått chansen.

Så länge finns brott kvar i belastningsregistret

Efter en tid raderas (gallras) uppgifterna i polisens belastningsregister. Gallringstiden beror på vilket straff man har fått.

5 år efter dom eller beslut raderas

  • Penningböter
  • Dagsböter
  • Tillträdesförbud

10 år efter dom eller beslut raderas

  • Villkorlig dom
  • Skyddstillsyn
  • Kontaktförbud

10 år efter att straffet har avtjänats raderas

  • Fängelse
  • Sluten ungdomsvård
  • Rättspsykiatrisk vård